Alla inlägg av birgittasennerdal@gmail.com

Om viljan av att vilja missuppfatta

”Att avverka eller låta stå – hur kan skogens målkonflikt lösas?” Det var rubriken när Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi bjöd in till presentationen av en ny rapport som miljökonsulten Magnus Nilsson gjort. Rapporten heter ”Skydda lagom” och jämför kostnaderna för ett minskat virkesuttag med klimat- och miljönyttan som fås genom att undanta skog från avverkning.

Det var mycket folk samlat i Rosenbads konferenscenter, inte bara de särskilt inbjudna som fått läsa rapporten i förväg och som skulle få tillfälle att kommentera den.

Jag såg fram emot att få höra rapportens slutsatser, kommentarerna och diskussionen efteråt. Att det var så mycket folk på plats kunde ju inte annat än tolkas som att intresset för skogen är stort – vilket måste ses som något positivt.

Men rapporten var förvirrande och diskussionen under de två timmarna i Rosenbad blev stundtals extremt hetsig och ilsken och jag blev inte ett dugg klokare. Debatten fortsatte i ungefär samma anda efteråt, på bland annat Twitter.

Vad som gör mig nedslagen är att det så uppenbart finns en vilja att missförstå och missuppfatta varandra – från  båda sidor. Det är extremt improduktivt och jag kan inte se att någon vinner något på det. Dessutom är jag övertygad om att det är demoraliserande.

Stjärnorna rätt i USA – just nu

Jätteviktig, ganska viktig eller inte särskilt viktig. Alla svar är rätt när det gäller marknaden i USA.

Hur viktig är den amerikanska marknaden för den svenska sågverksindustrin? Frågan ställdes till publiken av en av talarna vid årets Virkesforum i Stockholm, Mathias Fridholm på SCA Wood. Svaren spände över allt från ”inte särskilt viktig” till ”väldigt viktig”. Mathias Fridholms eget svar var att USA-marknaden är jätteviktig. Men alla svar är rätt, beroende på vilket perspektiv man har, och det var förstås Mathias Fridholm medveten om.

Små volymer

Tittar vi på vilken volym trävaror som går till USA, är den i förhållande till den totala exporten inte särskilt stor. Det var den inte ens när den låg på toppnivåer 2005. Då var den 662 000 kubikmeter, vilket var cirka 5,5 procent av de svenska sågverkens totala export. Men indirekt är marknaden viktig. USA är ett enormt draglok på världsmarknaden för trävaror och när det byggs i USA påverkar det även Sverige.

Efter att ha sjunkit ordentligt efter finanskrisen har den svenska exporten till USA sakta men säkert stigit, för att förra året nå drygt 400 000 kubikmeter, eller cirka 3 procent av den totala svenska exporten (se tabell nedan). Den ser ut att öka ytterligare. Mathias Fridholm presenterade siffror som visar att volymen under första halvåret i år var 303 000 kubikmeter.

Det mesta rätt

Han sade dock att det förmodligen är svårt att öka volymerna ytterligare. I så fall skulle svenska sågverk vara tvungna att välja bort europeiska kunder. Annars är det mesta rätt för en export just nu. Stor efterfrågan, bra trävarupriser och en dollar som är värd uppåt 9 kronor gör att exporten blir väldigt lönsam.

Men att det inte är helt lätt att exportera till USA, vittnade Michel Vincent från Québec Forest Industry Council i Kanada om. Under årens lopp har det införts krav, tullar och andra handelshinder från USA:s sida.

Krångliga relationer

I Kanada ägs en hel del skog av staten och USA anklagar Kanada för att inte ha ett marknadsmässigt pris på timmer, vilket skulle gynna de kanadensiska sågverken.

Men i Québec är skogen mestadels privatägd, och där har alltid timmerpriset bestämts av marknaden. Ändå har mycket tid, energi och pengar har ändå under årens lopp gått åt för att leva upp till kraven från USA, konstaterade Michel Vincent. Han sade också att Sverige – eller EU – inte kan känna sig säker på att inte drabbas av liknande krav.

– Men det betyder inte att ett handelskrig hotar, lugnade Michel Vincent.

Det finns också något viktigt att komma ihåg, nämligen att USA inte är självförsörjande på trävaror.

– Därför måste landet importera, sade han.

Svensk export av sågade och hyvlade trävaror till USA
Årkubikmeter
201070 700
201187 900
201291 900
2013135 400
2014137 000
2015251 800
2016245 100
2017404 400

Källa: SCB/Skogsindustrierna

Nischade produkter räddning för småsågverk

Det handlade om att vinna eller försvinna för Rydaholm Träförädling i södra Småland. Nu har konkurrenterna blivit det nischade sågverkets kunder och ägarna tror på framtiden.

Rydaholm Träförädling ligger granne med flera av de stora sågverksföretagen i södra Sverige. Där är dragkampen hård om råvaran. För ett litet företag blir det svårt att konkurrera och lönsamheten var dålig.

– Över tid måste man ju tjäna pengar, konstaterar vd Bernt Martinsson.

För några år sedan bestämde sig företagsledningen för att det var dags att göra något radikalt åt situationen och nu har Rydaholm Träförädling en helt annan inriktning.

– Vi har gått från att vara ett dåligt fullföretag till att bli jättespecialiserade och vi känner verkligen att det är rätt väg, säger Bernt Martinsson.

De stora sågverken bygger vid sina moderniseringar ofta bort möjligheten att såga grövre virkesdimensioner. Men de behöver ändå kunna erbjuda sina kunder sortiment som kommer ur dessa, exempelvis grova, impregnerade bjälkar.

– Då lägger de det på oss istället, säger Bernt Martinsson.

Den totala produktionen är 30 000 kubikmeter sågad vara om året och råvaran är huvudsakligen tall. En tredjedel av produktionen är bjälkar, som ofta impregneras av kunderna och används i enkla konstruktioner utomhus, i exempelvis broar och hamnar. En tredjedel av produktionen är grovplank och resterande tredjedel är huvudsakligen emballagetillverkning.

2017 hade Rydaholm Träförädling en rörelsemarginal på 4 procent.

– Ändå har vi tagit stora kostnader de senaste åren med ombyggnader och investeringar, säger Bernt Martinsson.

I tabellen här nedan finns resultaten för 2017 för de sågverksföretag som redovisar kalenderår. Några av dem har en tvåsiffrig rörelsemarginal, men de flesta ligger lite lägre. Delårsrapporter för 2018 indikerar dock att sågverksbranschen generellt kommer att ha högre vinster i år.

Rydaholm Träförädling med sina nischade produkter kan inte riktigt dra nytta av den superkonjunktur som råder just nu.

– Men när konjunkturen svänger sen så är vi inte lika känsliga, säger Bernt Martinsson.

Så här gick det för sågverken 2017

Tabell över de sågverksföretag som redovisar kalenderår. En del av företagen har enbart sågverk, andra har en ganska stor andel annan verksamhet.

Produktion > 1 miljon m3/årOmsättning milj krRörelseresultat milj krRörelsemarginal i %
Vidas sågverk467245310
SCA Trä59944437
Moelven Timber31181475
Setra Group41391794
Södra Wood5934381
Produktion > 300000 m3/årOmsättning milj krRörelseresultat milj krRörelsemarginal i procent
Derome Timber AB16351519
AB Karl Hedin Sågverk13151199
Fiskarhedens Trävaru AB812537
Gällö Timber AB655406
Stora Enso Timber AB18161076
Holmen Timber1562805
Siljan Group AB1246544
Martinson Group AB1625644
Stenvalls Trä AB1320393
Norra Skogsägarna koncernen2300432
Norrskog Wood Products105381
Produktion >100000 m3/årOmsättning milj krRörelseresultat milj krRörelsemarginal i procent
AB Hilmer Andersson5656311
Nydala Trävaru AB252187
JG Anderssons söner AB423287
Wallnäs AB336206
AB Högland såg & hyvleri532316
Sandåsa Timber AB492184
Produktion > 50000 m3/år Omsättning milj krRörelseresultat milj krRörelsemarginal i procent
Nordanå Trä AB1812514
Brattby Sågverks AB1211311
Hedlunds Timber238177
Hjortkvarn Timber AB15985
Eksjö industri AB19994
Produktion <49000 m3/årOmsättning milj krRörelseresultat milj krRörelsemarginal i procent
Rydaholm Träförädling AB9644
Bäckebrons Sågverk AB15264
Gotlandsflis AB8511
Östanåsågen AB107-3-3

rörelsemarginal=rörelseresultat/nettoomsättning

källa: allabolag.se,  bokslutsrapporter

Sydsvensk gran vinnare i superkonjunkturen

De svenska sågverksföretagen har toppläge just nu. Men det finns skillnader inom landet – bäst går sågverken i Sydsverige.

Flera sågverksföretag redovisar tvåsiffriga siffror för sina rörelsemarginaler för första halvåret i år. Det var längesedan det var så god lönsamhet i branschen.

– Det är extremt just nu. Det är på samma nivå som 2006 och 2007, säger Magnus Niklasson som är marknadsanalytiker på Skogsindustrierna.

För sågverkskoncernen Vida, vars sågverksdel har ett rörelseresultat på 450 miljoner kronor och en omsättning på 2,7 miljarder kronor och därmed en rörelsemarginal på 17 procent, överträffar det till och med toppåret 2007.

– Det är bra. Byggandet och konsumtionen är bra på alla marknader vi är på. Vi får gå tillbaka till 1994 för att hitta ett bättre år för oss, säger koncernchef Santhe Dahl.

Bäst går det för sågverken i söder, eftersom mycket av deras granträvaror går till byggande och bygghandel medan den nordsvenska varan i större utsträckning går till industrikunder. De som säljer trävaror till fönster- och dörrtillverkare har ofta längre kontrakt och det tar längre tid för prisförändringar att slå igenom.

– Det är ofta inte lika volativt i norr medan det svänger häftigare för produkterna i södra Sverige, säger Magnus Niklasson.

Den högkonjunktur som råder just nu är på flera sätt bättre än den var 2006 och 2007. I dag finns inget gigantiskt timmeröverskott på grund av stora stormar och det går därför inte att öka sågverksproduktionen nämnvärt, vilket i sin tur är positivt för balansen på trävarumarknaden. USA-marknaden är också starkare nu än vad den var för drygt tio år sedan, och dessutom har Kina tillkommit som en köpare för svenska sågverksföretag. Det enda negativa just nu är lite sämre priser på trävaror i USA – även om de fortfarande är på historiskt höga nivåer – samt att utvecklingen i Kina är något osäker.

Hur länge håller den goda konjunkturen i sig?

– Ingen aning, men det finns ju bedömare som tror på en nedgång nästa år. Det svenska byggandet har nog peakat, men vi tycker att det har varit bra även i sommar, säger Santhe Dahl.

Den svenska kronan är svag jämfört med viktiga valutor som euron, dollarn och pundet och det gynnar de exportorienterade sågverken. Men inte ens på detta område finns särskilt stor anledning till oro.

– Så fort det är lite oroligt så försvagas kronan, så riksdagsvalet stärker förmodligen inte kronan, säger Santhe Dahl.

Så här bra går det för sågverken

Bolagen i tabellen nedan producerar cirka hälften av svensk sågverksproduktion, som totalt 2017 var 18,1 miljoner kubikmeter. Det var ett bra år även förra året, men i år är det extremt god lönsamhet.

De största sågverkens rörelsemarginaler de första halvåren 2018 och 2017  
20182017
Vidas sågverk179
Moelven Timber139
Holmen Trävaror125
Södra Wood (Sverige och Finland)112
Setra104
Stora Enso Wood Products (Sverige och utomlands)97
SCA Trä96
Rörelsemarginal= rörelseresultat/omsättning

Strålande tider för skogsindustrin

Södras och Setras kvartalsrapporter visar på extremt goda resultat för skogsindustrin. Det är inte bara massakokningen som ger pengar utan de tidigare förlustdrabbade sågverksrörelserna går också med bra vinst. Det gör mig nyfiken på hur det går för de privatägda sågverken – de som vanligtvis brukar ha mycket större vinster än Södra och Setra. Blir deras vinster dubbelt så stora? Det återstår att se när rapporterna trillar in under slutet av juli och under augusti månad.

Hittills kan vi konstatera att Södras nettoomsättning under andra kvartalet var 6,6 miljarder kronor (5,2) och rörelseresultatet 1,3 miljarder kronor (0,5). Med en rörelsevinst på 20 procent är det bästa kvartalsresultatet någonsin för Södra, enligt ett pressmeddelande.

Södra Cells nettoomsättning för andra kvartalet var 3,6 miljarder kronor (2,4), rörelseresultatet 1,2 miljarder kronor (0,4) och rörelsemarginalen 33 procent (17).

Södra Woods nettoomsättning för andra kvartalet var 1,5 miljarder kronor (1,4), rörelseresultatet 210 miljoner kronor (76) och rörelsemarginalen 14 procent (5). Under våren har interiörverksamheten avvecklats och siffrorna omfattar enbart sågverksrörelsen. Under ”övriga segment” redovisas förlusten inom Interiör, som uppgår till -75 miljoner kronor (-25), varav 63 miljoner kronor avser en engångskostnad relaterad till beslutet att upphöra med verksamheten.

Södra förklarar de exceptionellt goda siffrorna med den allmänt goda konjunkturen med höga priser på färdigvaror. Södras utbyggnad av massabruket i Värö i Halland blev helt rätt i tiden eftersom företaget nu kan leverera ökade massavolymer till en marknad som betalar 10 000 kronor per ton. Det är så jag undrar om jag läser Södras diagram fel, men det är faktiskt så högt genomsnittspriserna på blekt barrsulfatmassa levererade till europeiska kunder ligger för närvarande. En stark dollar, en stark euro och ett hyfsat starkt – men framför allt stabilt – brittiskt pund gör att hela skogsindustrin är valutadopad som grädde på moset i den goda konjunkturen.

Skogsindustrin har under våren slagit sig för bröstet och skrutit om prishöjningarna på virke. Visst har de höjts och visst ger de medlemsägda industrierna även utdelning men nog kunde massavedspriserna höjas mer rejält när Södra Cells rörelsemarginal ligger på hisnande 33 procent.

Liksom den svenska sommaren har inte heller Södra några stora moln på sin himmel. Det enda som verkar bekymra något är hoten om tullar och andra handelshinder – vilket på sikt kan försvaga den goda konjunkturen, samt diskussionen om äganderätten i Sverige – vilket kan göra att det inte går att plocka ut de för industrin nödvändiga virkesvolymerna ur skogen. En kort mening om att det svenska bostadsbyggandet bromsar in finns också med i kvartalsrapporten.

Här är det befogat att inflika att alla dessa tre faktorer var och en för sig kan påverka skogsindustrin väldigt negativt. Men just nu går det så oerhört bra att ingen vill vara så trist att den pratar om framtida tråkigheter.

Sågverksföretaget Setra har också kommit med sin rapport för andra kvartalet. Nettoomsättningen var 1,2 miljarder kronor (1,1), rörelseresultatet 141 miljoner kronor (57) och rörelsemarginalen 12 procent (5).

I dessa goda tider bygger Södra för att satsa på KL-trä, det vill säga korslimmat trä. I vintras beslutade även Setra om en satsning på KL-trä och om tillverkning av träkomponenter.  Liksom Södra gör även Setra en satsning på förnybara drivmedel, genom ett samarbete med Preem.

På ett år har det därmed hänt ganska mycket för två av Sveriges största skogsföretag som också är medlemsägda (Setra visserligen bara till hälften eftersom statliga Sveaskog äger andra hälften av företaget). Min gissning är att medlemmarna har spelat en viktig roll genom att vara tydlig i sitt ägarskap: vi vill ha en tryggad avsättning för vårt virke även i framtiden och vill att industrin satsar för ökat träbyggande och för en ökad produktion av drivmedel med skogen som råvara.

Frågan är om det blir lönsamt? Än så länge ger det inga pengar, vad det ger framöver får framtiden utvisa. När det gäller flerbostadsbyggande i trä är det snällaste man kan säga att det finns en stor potential. Ett annat sätt att se det är att uppförsbacken är lång. Trots att Sverige är ett skogsland har vi ingen egentlig tradition av att bygga flerbostadshus i trä, och inte särskilt många företag som vet hur man gör det på ett rationellt och lönsamt sätt.

När det gäller biodrivmedel är det hittills inte någon som fått snurr på det och bilindustrin satsar på el medan satsningen på biogasdrivna bilar (som kan köra på matrester) förvånande nog helt verkar vara över. Satsningarna på alternativa drivmedel är med andra ord extremt ryckig och satsningar på biodrivmedel med skogen som råvara ter sig därmed osäker.

Tradition med Södras prishöjningar på våren

Södra timmerbil
Timmerbil från Södra Foto: Södra

Den 9 maj höjde Södra inköpspriset för gran- och talltimmer, klentimmer samt för massaved med 40 kronor per fastkubikmeter (m3fub). Höjningen ökar avverkningen från redan högt läge.

Prishöjningarna har blivit en tradition och är en viktig händelse under arbetsåret för Södras inspektorer – och för medlemmarna. Eftersom alla vet att den kommer på våren, är det den alla väntar på för att skriva kontrakt på avverkning. Förra året kom höjningen den 20 april, på både timmer och massaved. 2015 kom en prishöjning på timmer den 25 maj och 2014 kom timmerprishöjningen den 14 maj. 2013 rådde lågkonjunktur i Europa och det var inget bra år för varken sågverk eller massaindustri. Men den 24 maj höjde ändå Södra inköpspriserna på normaltimmer av gran och tall och på klentimmer.

2012 och 2016 är undantag. Våren 2012 var ett riktigt dåligt år för efterfrågan på skogsprodukter och kapacitetsutnyttjandet på sågverk och massabruk låg bara på cirka 70 procent. I det läget nöjde sig Södra med att införa lokala marknadspremier på timmer. 2016 lade Södra ned sågverk och massabruket i Värö stod stilla på grund av utbyggnad. Då mäktade inte industrin med att ta emot så mycket virke, och då höjdes inte priserna.

Nu är läget helt annorlunda och Södras industrier går för högtryck. Det är större efterfrågan på massaved än på timmer, och branschfolk jag pratat med säger att det känns som om efterfrågan kommer att fortsätta. Förklaringen ligger i att industrin byggt ut och att massapriset samtidigt ligger på hisnande 1230 dollar, vilket motsvarar drygt 10760 svenska kronor. Det kan jämföras med ett massapris i svenska kronor på drygt 6000 kronor i maj 2014.

Alla marknader för trävaruexporten är bra, den svenska hemmamarknaden är bra och trävarupriset ligger därmed högt. Dessutom är valutorna till de exporterande sågverkens fördel. Både euron (10,30 kronor) och dollarn (8,80 kronor) är riktigt starka i förhållande till svenska kronan. Pundet har också stigit i värde och ligger nu på 11,70  kronor. Både sågverk och massaindustri har råd att betala mycket för råvaran.

 Men trots tidigare prishöjningar och stora prishöjningar i Baltikum och Norge var det inte lätt under vintersäsongen att få in tillräckligt mycket virke. Först var det blött i skogarna, och sedan mycket snö. Logistiska problem har gjort det svårt att få in virket från skogen till industrin – och detta i ett läge då massaindustrin i både Sverige och Finland har växlat upp och behöver mer virke och då sågverken går för fullt.

Skvallret säger att i år har både timmer och massaved i vältorna för leveransvirke åkt på samma bil – raka vägen till massabruken. Ingen tid för sortering här inte. Det tyder på något av en desperation och det blir inte lättare av att torkan sätter käppar i hjulet för skogsbruket när risken för skogsbrand gör att avverkningstakten måste dämpas.

Både timmer- och massavedspriset har gått upp ganska stadigt de senaste åren tack vare god efterfrågan på både brädor och pappersmassa och avverkningsanmälningarna har ökat. I oktober i fjol var avverkningsanmälningarna 30 procent högre i riket och 38 procent högre i Götaland jämfört med oktober 2016, enligt Skogsstyrelsens statistik. I och med den nya prisökningen ökar kontrakteringen från ett redan högt läge. Södra dominerar marknaden i södra Sverige och när Södra höjer priserna, gör alla andra köpare det också.

Tallvältor från skog som ägs av Södra-medlem.
Tallvältor från skog som ägs av Södra-medlem. Foto: Södra

Äntligen lägger Södra ner olönsamt Interiör

Södra avslutar 16 års ryckig verksamhet inom interiörområdet. List- och panelverksamheterna i Kallinge och Umeå säljs till Sörnsen Holzleisten och Södra letar efter en köpare till golvtillverkaren Berg & Berg i Kallinge.

Interiördelen kom in i Södra genom köpet av Geijerträ 2002 och under åren som följde köpte Södra flera vidareförädlingsfabriker, i Småland, Norrland, Danmark och Norge. Men det blev stora logistikkostnader och få synergieffekter med alla förvärv. Många av anläggningarna låg långt bort från Södras sågverk, och de fick därmed köpa in sin råvara från andra producenter.

Södras ambition att komma nära konsumenterna med golv och lister har med andra ord haft ett högt pris för Södras ägare. Just ryckigheten – att under några år satsa stort på Interiör för att därefter ganska snabbt inse att det var helt fel väg att gå – har inte bara kostat Södra mycket pengar utan också en hel del i anseende. Alla vet att Södra är jätteduktigt på sin massakokning, men när det gäller sågverk och interiörverksamhet är det inte många som imponerats av Södra.

Södras interiörverksamhet har de senaste åren ingått i Södra Wood, och det är därför svårt att veta exakt hur dålig lönsamheten varit. Men under de år verksamheten särredovisades var lönsamheten usel, och det har kommit tydliga signaler från Södras ledning om att Interiör fortsatt visa dåliga siffror och arbetet med att försöka förbättra och rensa upp har varit intensivt. Från att ha haft många verksamheter över hela Sverige, och i Danmark och Norge, har Interiör den senaste tiden bara funnits i Blekinge och Västerbotten.

Huvudmarknad för Södras interiörverksamhet har varit Skandinavien. Här har marknadsförutsättningarna försämrats kraftigt de senaste åren, bland annat på grund av stenhård konkurrens från länder på andra sidan Östersjön.

I ett pressmeddelande heter det att Södra ska gå mer mot att tillverka byggsystem och Södra håller på att bygga en mindre anläggning för tillverkning av korslimmat trä, så kallat CLT, ska i Värö. Med denna utveckling finns ingen naturlig plats för interiörträ inom Södra. ”Vi anser att det därmed är bättre att avsluta och sälja till aktörer som kan förvalta och utveckla affären”, säger affärsområdeschef Jörgen Lindquist i pressmeddelandet.

Det tyska företaget Sörnsen Holzleisten har de senaste åren köpt flera av Södras interiörverksamheteroch är idag Europas största leverantör av list.

Lill-Babs och skogsindustrin

Målet var Lill-Babs restaurang i Järvsö. Men egentligen var det bara en ursäkt för min mamma och mig att komma iväg på utflykt. För det var sommar och fint väder. Det är ju inte alltid det är de långa och exotiska resorna som blir de mest minnesvärda. Den här resan sträckte sig bara över en dag och ingen av platserna var särskilt spännande. Men resan är som en pärla i minnet.

Vi utgick från min mammas hembygd, södra Gästrikland, där Dalälven bildar ett sjösystem och där skogsplantskolan i Nässja ligger – den som Bergvik Skog nu äger. Vi beundrade Hälsingegårdar och njöt av det vackra, öppna landskapet med skogen som en fond. I Järvsö hade vi utsikt över sjön när vi åt tjälknöl på älg och rårörda lingon på Lill-Babs restaurang. På vägen tillbaka valde vi kustvägen istället för E4:an. Jag som var van vid västkusten tänkte mig en timmes bilresa med utsikt över något som liknade Tylösand. Först skulle vi bara komma ur den här skogen.

Det var bara det att barrskogen aldrig tog slut. Den bara fortsatte och fortsatte. För att bryta enformigheten svängde vi av in till Norrsundet. Det var då den riktiga klaustrofobin grep tag i mig. Det hade hunnit bli kväll och mörkt och framför oss tornade en enorm lastbåt upp sig. Processindustrier och hamnar kan i mörkret minsann vara rätt kusliga.

Förra veckan begravdes Lill-Babs i Järvsö kyrka och jag tänkte på den här bilresan igen. Den spände faktiskt över hela skogsindustrin, från plantorna i Nässja, över skogarna i Hälsingland till pappersexporten i Norrsundet. Lill-Babs restaurang var den sommaren ganska nyöppnad och något av ett samtalsämne. Bygdens dotter kom hem och bidrog till företagslivet i Järvsö. Det är klart att Lill-Babs främst var artist, men visst var hon också landsbygdsföretagare och jag är säker på att hon i den egenskapen inspirerat många andra.

Pappersbruket i Norrsundet är nedlagt sedan tio år, men numera har jag kunskap nog för att uppskatta industrin där den finns kvar. Hela kedjan måste finnas för skogen och den där dagen spred Lill-Babs sin glans över alltihop.

Rätt tid för konsolidering i sågverksbranschen

cropped-Stockar-Klev-19-april-2014-kopia-e1451849681998.jpg

Sågverkskoncernen Derome i Halland har köpt grannsågverket i Maa, i närheten av Ullared. Enligt ett pressmeddelande från Derome är företagen ganska lika varandra, vilket är en av anledningarna till att de ”fattat tycke” för varandra.

Till en del är det naturligtvis rätt att det finns likheter. Båda företagen ägs av djupt engagerade familjer i det halländska inlandet.

Men under årens lopp har företagen utvecklats högst olika. Derome har blivit allt mer av en bygghandelskedja – som också har sågverk. Med Maa inkluderat är de fem till antalet. Deromekoncernen omsatte 2016 5,5 miljarder kronor. Maa omsatte 126 miljoner kronor.

Under flera år har jag sammanställt sågverkens resultat i tidningen ATL. Derome har på dessa listor hamnat ganska högt i lönsamhetsligan, medan Maa har hamnat mycket längre ner. Det är inte helt lätt för mindre sågverk, som inte är väldigt nischade, att klara sig i konkurrensen och ha en god och stabil lönsamhet.

Konsolideringen av sågverksbranschen pågår ständigt. Under senare år har den varit lite mer aktiv, med flera ägarbyten och nedläggningar i södra Sverige. Jag tänker särskilt på nedmonteringen av Rörvikskoncernen och på Södras sågverksnedläggningar.

Andra koncerner som Vida, Bergs Timber, Derome och ATA har vuxit i södra Sverige.

Utvecklingen är ofrånkomlig och nödvändig. Svensk sågverksindustri har generellt en alldeles för skral lönsamhet. För att klara av att investera och utvecklas måste den tjäna mer pengar.

När antalet sågverksföretag blir färre minskar förstås antalet möjliga köpare. Det är inte så roligt för skogsbrukare. Just nu märks det inte så mycket på rotnettot eftersom det är många som slåss om virket, men när det blir lågkonjunktur igen lär det bli synligt. Då gäller det att komma ihåg att skogsbrukare och industri behöver varandra. Även för skogsägare är det bra med en lönsam industri som på längre sikt har råd att betala bra för virket.

Vi är inne i en period som är bra för svensk sågverksindustri. Utan att känna till några aktuella siffror är det högst troligt att det går ganska bra även för Maa just nu. Med andra ord var det rätt tid att sälja. Mycket värre att vänta tills siffrorna åter är röda. Då hade kanske inte Derome fattat lika mycket tycke för Maa – och prislappen hade förmodligen varit en annan.

Jag kan föreställa mig att det är jättesvårt att besluta sig för att sälja familjeföretaget. Det finns förmodligen minst lika mycket känslor som pengar inblandat. All heder åt de ägare – som i familjeföretag ofta är detsamma som företagsledningen – som kan fatta kloka och välavvägda beslut med lagom mycket känslor inblandade.

cropped-Stockar-Klev-19-april-2014-kopia-e1451849681998.jpg

I ATL har jag tidigare skrivit en hel del om sågverksbranschen:

Huggsexa om virket i skogen

Dålig lönsamhet trots rekordår (öppen för  ATL-prenumeranter)

Hård konkurrens mellan sågverken

Så ska Södras sågverk bli lönsamma

Siljan group säljs 

Det goda konjunkturläget