Alla inlägg av birgittasennerdal@gmail.com

Lönsamheten går ner

Efter förra årets toppar börjar nu sågverkens lönsamhet att försämras. Det visar en genomgång av de större företagens halvårsresultat.


SCA
Trä
VidaSetraSödra WoodHolmen
Trä
Stora
Enso WP
Bergs
Timber
Oms (milj kr)
3405 (3349)3388 (3495)2383 (2359)3090 (2796)928 (917)8614 (8699)1798 (1078)
Rör res (milj kr)
351 (293)434 (477)117 (233)265 (310)83 (115)687 (803)98 (87)
Rörelsemarg (%)10 (9)13 (14)5 (10)9 (11)9 (12)8 (9)5 (8)

Marknaden började försämras i slutet av oktober i fjol och trävarumarknaden under det andra kvartalet i år har varit mer avvaktande än det första kvartalet.

Den svaga svenska kronan håller uppe omsättningen och hjälper upp resultaten. Men eftersom de sänkta trävarupriserna inte till fullo slagit igenom i resultatrapporterna, flaggar branschfolk för att lönsamheten kan försämras ytterligare under hösten. Under hösten ska också Brexit äga rum, samtidigt som handelskriget mellan USA och Kina fortsätter.

God timmertillgång i både Sverige och Centraleuropa gör att många skogsägare avverkar, trots att sågverken inte längre säljer trävarorna lika lätt och till lika höga priser. Osäkerheten kring hur mycket insektsskadat virke som kan förväntas skapar en osäkerhet i marknaden. Furumarknaden ses dock som mer stabil.

Priset på timmer har gått ner i Sverige under våren och sommaren och kommer delvis att kompensera för de lägre försäljningspriserna.

Grönt är gult och rött

En bild säger mer än tusen ord. Så säger vi ofta och ibland är det sant. Häromdagen fick jag plötsligt en bild i min telefon och det tog en stund innan jag förstod vad den föreställde. När jag gjorde det blev jag alldeles förskräckt. 

Den föreställer nämligen skog i Alberta i västra Kanada och allt som borde vara grönt är rött eller gult på grund av de massiva insektsangreppen.

Under många år har jag läst rapporter och hört föredrag där insatta personer berättat om det besvärliga läget i skogen i Kanada när insekten mountain pine beetle äter sig från väster till öster. Men omfattningen av problemet har varit svår att ta till sig.

Den dag jag fick bilden av Jan Hedberg som anordnar skogsresor i Kanada var jag på väg till min egen skogsfastighet i södra Sverige för att kontrollera barkborreläget. Bilden från Kanada visar ett skräckscenario som blivit verklighet.

Det senaste året har det också blivit tydligt hur det påverkar skogsindustrin, inte minst de kanadensiska sågverken. När trävarupriserna i USA gått ner från sina toppnivåer har sågverk i västra Kanada blivit så olönsamma att de måste minska produktionen. 

Under några år har industrin haft god tillgång på billigt virke. Skog i västra Kanada är huvudsakligen statligt ägd och priset på insektsskadat timmer har satts mycket lågt. Men de senaste åren har det skett en förändring och råvarupriserna har de senaste nio åren mer än fördubblats. 

Skogsindustrijätten Canfors köp av Vida är ett bevis på att insekterna även påverkar industrin i Sverige. Canfor kan inte längre expandera i British Columbia utan måste göra det någon annanstans. Ur ett globalt perspektiv är timret visserligen dyrt i Sydsverige, men priset är förhållandevis stabilt och timret håller lika hög kvalitet som i Kanada.

I Centraleuropa härjar för närvarande granbarkborren och skadorna är enorma. Det här påverkar också svenska skogsägare eftersom mängder av billiga trävaror pumpas ut på den globala marknaden och sänker priset på svenskt timmer.

I Sverige är vi många små enskilda skogsägare som håller god koll på vår skog. Vi har bra lagar och regler att följa när det gäller hantering av vindfällen och barkborreskadad skog. Även om vi har haft stora angrepp både ifjol och i år, är det ändå en hel del som talar för att vi har större möjligheter att hålla insekterna i schack. 

Men både skogsägare och industri måste hålla sig alerta och fortsätta ta problemen på allvar. Vi vill inte ha skog som ser ut som den i västra Kanada och inte heller som den i Centraleuropa just nu: 

https://www.linkedin.com/posts/birgittasennerdal_dieses-video-aus-der-umgebung-von-schierke-activity-6570591074765553664-vZTz

Skogen räcker till

De senaste åren har budskapet från skogsindustrin varit att skogen inte räcker till. I takt med att vi alla inser att vi måste ställa om samhället till att bli mer fossilfritt vill många använda skogen som råvara till produkter som inte ses som traditionella skogsindustriprodukter. 

Tydligt budskap

Industrin har lyckats bra med att förmedla att mer skog måste användas för att vi ska få fossilfria produkter. När branschorganisationen Skogsindustrierna för en tid sedan anordnade Forum för bioekonomi var det den självklara utgångspunkten.

Jag ger mig inte in i debatten om äganderätt och hur mycket skog som inte brukas och vilken skog som bör brukas nu och i framtiden. Vad jag vill påpeka är att vi ofta pratar om råvaran, mer sällan om produkternas värde och försäljningspriser.

En initierad läsare uppmärksammade mig på detta och sa att anledningen helt enkelt kan vara att det kan bli olustig stämning i en företagsstyrelse om man tar upp ämnet försäljningspriser. Det kan ses som bristande förtroende för tjänstemän och vd. Lättare då att prata om höga inköpspriser och hur dessa ska hållas nere.

Försäljningspriser

Att få reda på företagens försäljningspriser är inte särskilt lätt. Jag gjorde en överslagsräkning för de största sågverksföretagen genom att dividera nettoomsättningen med produktionsvolymen. Men det blev inte jämförbart utan bara konstigt. I vissa företag finns förmodligen fraktkostnaderna med, i andra inte. Klart är i alla fall att de högsta försäljningspriserna låg på drygt 3000 kronor per kubikmeter netto. Är det bra? Tja, det är det kanske. Är det tillräckligt bra? Vi framhåller den svenska råvaran som speciell och av hög kvalitet, men utnyttjar vi till fullo dess potential? Tar vi tillräckligt mycket betalt för den?

Rätt betalt

Studerar man gamla trämöbler ingående ser man ofta att flera olika trädslag använts och att duktiga hantverkare gjort sitt yttersta för att de synliga delarna i lövträ ska vara blanka och tjusiga, medan resten är gran eller fur. Nu kokar vi lövveden och bulk-sågar granen och tallen. Ska vi fortsätta göra det även när kemiindustrin vill köpa virke? Skogsindustrin säger att skogen inte räcker till. Det är klart den gör. Den som betalar bäst kommer att få råvara. Det intressanta är att se vilken bransch det blir.

Tømmer & Marked – i svensk version

Skogsindustrin i Norge har haft det kämpigt de senaste åren, med nedläggningar och konkurser. De norska skogsägarna har fått finna sig i att vara råvaruleverantörer till Sverige, eftersom det inte finns tillräckligt mycket avsättning för virket på hemmaplan.

Norge har sin olja och även om skogen växer så det knakar även i där, är skogsbranschen inte lika viktig i Norge som i Sverige eller Finland.

Kanske är det detta underdog-perspektiv som gör att när skogsägarföreningen Viken Skog ordnar en skogskonferens några mil nordväst om Oslo blir det årets trevligaste tillställning. De lyckas i alla fall få till en känsla av att ingen är förmer än den andre och alla pratar med alla vid middag, lunch och fikapauser. Prestigelös och koselig stämning helt enkelt.

Konferensen har fått namnet Tømmer&Marked och i år var det fjärde året som den hölls med 500 aktiva och intresserade skogsägare och en bra blandning av talare från flera länder.

Viken Skogs kommunikationschef, Linda Camilla Strømsod, säger att när föreningen arrangerade något som handlade om pengar och marknad, så kom folk. Lika bra att ordna en stor sammankomst på temat.

Kanske är det så att norska skogsägare genom bittra erfarenheter fått lära sig hur otroligt viktigt det är med en avsättning och marknad för sitt virke. Industri och skogsägare behöver varandra. I Sverige tar vi industrin och marknaden för självklar. Det borde vi inte göra, för den ändras hela tiden. Jag spenderade nyligen en sportlovsvecka i en fjällstuga där varenda kvadratcentimeter var omålad panel. Så inreds inte ett fritidshus idag, och det har också fått konsekvenser för svensk skogsindustri och svenska skogsägare när furupanel inte längre betalas lika högt som den en gång gjorde.

Fredagen den 8 mars ordnas för första gången en helt fristående skogskonferens i Sverige när Agris Media arrangerar ”Sydsvenskt skogsbruk” i Alvesta i södra Småland. Agris Media är ett gäng journalister som tidigare jobbade på ATL Lantbrukets Affärstidning i Malmö. Sedan tidningsredaktionen flyttade till Stockholm har de fortsatt skriva för ATL, men gör också andra saker. En av dem är alltså att arrangera en skogskonferens. Så här skriver Torbjörn Esping från Agris Media om bakgrunden:

”Det finns behov för sydsvenskt aktivt skogsbruk att manifestera sin kraft och reflektera över vilka anpassningar som väntar i en utmanande framtid med ändrad marknad, klimat, krav på hänsyn och näringspolitik.”

Själv tycker jag att det är viktigt med en oberoende konferens, som inte arrangeras av någon virkesköpare eller en annan aktör som har en egen agenda. I Alvesta blir det fritt fram för alla frågor och diskussioner.

Till passet om marknaden kommer bland andra Ikeas skogschef Ulf Johansson och naturturismföretagaren och skogsägaren Kristina Lindelöf. Det blir också en paneldebatt med deltagare från Vida, Södra, Bergs Timber och Landshypotek. Jag kommer att leda den, så kom gärna och hjälp till och ställ frågor! Vi kommer att ha minst lika gemytlig stämning i Alvesta som det var i Norge och än är det inte för sent att anmäla sig.

Här finns hela programmet:

https://sites.google.com/view/sydsvensktskogsbruk/program och här hittar du till anmälan: https://sites.google.com/view/sydsvensktskogsbruk/startsida

Toppår för sågverken

Under 2018 har sågverken tjänat pengar. Det står klart sedan de största företagen presenterat sina resultat. 

Intjäningssiffrorna är tresiffriga för sågverksföretagen för helåret 2018. Holmen Trävaror, Moelven Timber, SCA Trä, Stora Enso Wood Products, Setra, Södra Wood och Vidas sågverk har tjänat mellan 181-489 kronor per sågad kubikmeter under helåret 2018 (se tabell nedan).

Holmen Timber tjänade 282 kronor per kubikmeter, vilket kan jämföras med 97 kronor per kubikmeter för 2017.

– Helåret 2018 var väldigt bra. Också bra fjärde kvartalet var bra för trävaror, säger Johan Padel som är affärsområdeschef för Holmen Timber.

Skillnader mellan marknader

Sågverksföretagen är positionerade på olika marknader, och beroende på vilken marknad som är viktigast för dem har det fjärde kvartalet 2018 varit olika bra.

För Holmen är Skandinavien och England huvudmarknader och där har marknadsläget varit fortsatt bra. Holmen säljer en del till Nordafrika och Mellanöstern, men inte så mycket till Egypten (där priserna gått ner) utan mer till Algeriet och Saudiarabien. 

För några år sedan hade Holmen stora problem att få lönsamhet i det nybyggda sågverket i Braviken. Men nu bidrar det till att Holmen Timber gör ett bättre resultat än exempelvis SCA och Moelven.

– Braviken är på banan. Vi har fått till virkesförsörjningen ordentligt och kommit upp i volym, vilket ökar produktiviteten, konstaterar Johan Padel.

Braviken sågar numera både furu och gran och har en årstakt på 500000 kubikmeter.

Ytterligare investeringar

När sågverket byggdes 2010 talades om en kapacitet på 700000 kubikmeter. Men Holmen har under tidens gång fått konstatera att volym och lönsamhet inte alltid går hand i hand, och flera tilläggsinvesteringar har krävts. Nu satsar Holmen 170 miljoner kronor i justerverk och torkar för att i början av nästa år komma upp i en årstakt på 600000 kubikmeter.

För ett par år sedan köpte också Holmen klentimmersågverket i Linghem av Rörvik Timber. Linghem och Braviken ligger på några mils avstånd från varandra, och har blivit en bra kombination.

Hur ser det ut framåt för trävarumarknaden?

– Det är väldigt spännande och en viss osäkerhet. Priserna på lägre kvaliteteter har gått ner, men det har inte hänt så mycket med det bättre sortimentet, säger Johan Padel.

Överlag ser han positivt på 2019 och tycker att prisnedgångarna mest handlar om justeringar. Han konstaterar dock att det finns flera saker som man kan oroa sig för:

– Brexit och den svenska byggmarknaden och att det är trögare ute i världen och på väg att bromsa upp.

Sågverksresultat 2018

Holmen TrävarorMoelven TimberSCA TräStora Enso Wood ProductsSetraSödra WoodVidas sågverk
Nettooms. (milj kr)1747 (1562) 3263 (3118)6618 (5994)16636 (16077)4480 (4139)5474 (5106)5455 (4672)
Rörelseres. (milj kr)246 (80)344 (147)685 (443)1692 (1069)310 (159)608 (157)855 (453)
Rörelsemarg. (%)14 (5)11 (5)10 (7)10 (7)7 (4)11 (3)16 (10)
Intjäning (kr/m3)282 (97)254 (108)272 (171)343 (222)181 (99)338 (21)489 (265)
Sågad volym ( milj m3)0,873 (0,827)1,357 (1,357)2,52 (2,595)4,932 (4,926)1,708 (1,6)1,8 (1,841) 1,749 (1,707)

Fotnoter: Moelven Timber sågad volym 2018 är 2017 års siffra. SCA och Stora Enso redovisar leveranser av trävaror, inte produktion. Valutaomräkning för Stora Enso: 10,3 kr/eur för 2018 och 9,6 kr/eur för 2017.

Sågverksresultat 4:e kvartalet 2018

Holmen TrävarorMoelven TimberSCA TräStora Enso Wood ProductsSetra
Nettooms. (milj kr)419 (385)858 (824)1558 (1426)4119 (3897)1155 (1112)
Rörelseres. (milj kr)51 (16)109 (67)170 (128)434 (245)23 (52)
Rörelsemarg. (%)12 (4)13 (8)11 (9)10 (6)2 (5)

Fotnoter: Valutaomräkning för Stora Enso: 10,3 kr/eur under 4:e kv 2018 och 9,8 kr/eur för 4:e kv 2017.

Prissänkning i skuggan av dom om fjällnära skog

Södra sänkte i fredags priset på grantimmer med 25 kr/m3fub och med 15 kr/m3 fub på talltimmer. Med en försämrad trävarukonjunktur i sikte och ett högt rotstående lager, vill köparna minska sina risker och handla timmer till ett lägre pris. Men det är trots allt lite överraskande att Södra gör det samtidigt som massatillverkningen går så bra. Tror ledningen att medlemmarna bara tänker på äganderätt och inte alls på lönsamhet och att de inte tänker komma med några invändningar på kommande årsmöten i skogsbruksområdena?

Massavedspriset sänks visserligen inte och samtidigt som timmerpriserna sänks, passar Södra på att höja priset på bränsleved med 30 kronor per m3fub. Södra vill poängtera att olika slutprodukter har olika läge på marknaden, och att det måste avspeglas i råvarupriset. 

Men ärligt talat, i så fall skulle massavedspriset ligga mycket högre. Massapriset har legat på 1 230 dollar per ton sedan början av sommaren, vilket omräknat till svenska betyder drygt 11 000 kronor per ton. Det är väldigt, väldigt högt.

Massavedspriset har visserligen höjts under konjunkturuppgången, men ligger över tid på en låg nivå i förhållande till priset på slutprodukten. Idag ligger grundpriset i södra Sverige på 360 kr/m3 fub. Det är inte väldigt, väldigt högt sett ur ett lite längre perspektiv.

Äganderätten i fokus

Det senaste året har skogsägarföreningarna varit synnerligen aktiva i sitt opinionsarbete för äganderätten. Det är en viktig fråga. Men föreningarna borde ha kapacitet att jobba även med andra frågor. Som exempelvis den framtida lönsamheten i skogen för föreningarnas medlemmar. 

Under de senaste åren har det skett en förändring av sågverkskartan i Sverige. Företag har försvunnit, sågverk har köpts upp av konkurrenter och koncerner har köpts av utländska företag. Inte minst i södra Sverige lär det också komma fler förändringar.

Färre timmerköpare betyder sämre konkurrens. Vad fler utländska ägare betyder i ett längre perspektiv vet vi inte än, men vi vet att Siljan Group förra veckan gav besked om att lägga ner sitt hyvleri som producerar golv och paneler. Utländska ägare är geografiskt längre bort från verksamheten och att har förmodligen lättare att tänka rationellt och avveckla det som inte är lönsamt. 

Det är bra med lönsamma företag. Vad jag vill påpeka är att det händer mycket som påverkar skogsbrukarna som inte handlar om äganderätten. 

Minska avverkningarna

Med ett fortsatt stort intresse för avverkning, enligt Skogsstyrelsens statistik, kände sig Södra tvunget att signalera till medlemmarna att det är dags att slå av på takten i skogen. Så då gjorde Södra en liten sänkning. Lämpligt nog hade skogsägarrörelsen dagen innan vunnit en seger kopplad till ägande/brukanderätten mot Skogsstyrelsen om fjällnära skog. Det var lätt att smyga ut en prissänkning.

Men om vi nu går in i en lågkonjunktur, hur vore det om Södra verkligen tog en aktiv diskussion om lönsamheten för skogsbrukare. Det vore också sympatiskt om Södra höll fast vid ett högre grundpris på massaveden. Södra är en stor spelare på marknaden och skulle tvinga andra aktörer att hålla uppe priset. Massavedspriset är inte minst betydelsefullt för skogsbrukarens engagemang. Med ett högt massavedspris finns en morot att tillmötesgå massaindustrin och hålla igång gallringar.

Det är viktigt med äganderätt och brukanderätt. Men det spelar ingen roll om en skogsägare har rätt att bruka skogen hur den vill – om det inte är lönsamt att göra det.

Ta med marknaden i diskussionen om skogen

I onsdags höll Skogsstyrelsen seminarium om skogsproduktion i Växjö. Mycket folk hade samlats för att ägna en dag åt den nya rapporten som har förslag på åtgärder för att nå ökad produktion i skogen. Några veckor tidigare var jag också i Växjö, på en marknadsdag som arrangerades av Södra Sveriges Trävaruexportförening. Där diskuterades marknadsläget för de produkter som förädlats fram ur råvaran från den svenska skogen.

På väg hem från båda dessa dagar har jag suttit på tåget och tittat på reklam från Naturskyddsföreningen som finns på varje stolsrygg på X2000-tågen. Bilderna brukar variera något, men ofta är det ett enormt kalhygge med en fråga om det verkligen ska få se ut så här, och så en uppmaning att bidra ekonomiskt till föreningen.

Mitt samlade intryck är att det är mycket stuprörstänkande i frågor som rör skogen. Hur vore det om vi såg skogspolitikens jämställda mål, produktion och miljö, som en väv och inte som två vågskålar som hela tiden kämpade för att vara tyngst? (som rapporten om skogsproduktion uppmanar oss att göra). Och hur vore det om vi redan i skogen vågade prata marknad? För utan marknad – ingen lönsamhet.

I rapporten, som tagits fram av Skogsstyrelsen och skogsbranschen (som för övrigt var intressant), berörs framtidens produkter ganska ytligt, och likadant var det vid seminariet. Vad jag förstår var inte heller tanken att produkter och marknad skulle få ta stor plats, men hade det inte varit bra om de tagit lite mer plats? Nej, vi vet inte vilka produkter som efterfrågas om 60-70 år, och vi vet inte heller vilka krav som kunderna då ställer på kvalitet och miljömärkning. Men så länge vi inte med säkerhet vet att det är volymtillväxt som är det viktigaste, tycker åtminstone jag att det vore intressant att också prata kvalitet och nya produktmöjligheter och vad det betyder för plantval och skötsel.

Naturskyddsföreningen har varit med i den samverkansprocess som arbetat fram rapporten om skogsproduktion, men lämnat en avvikande mening. Vid seminariet i Växjö deltog också några medlemmar från Naturskyddsföreningen och framförde åsikter om nya trädslag och vattnet i skogen. Det var en polerad ton i diskussionen i Växjö, men jag fick inte intrycket att någon åkte därifrån med känslan av att olika åsikter på ett kreativt sätt brutits mot varandra.

Min fundering är: Vore det lättare att ha en bra diskussion om vi pratar miljöhänsyn av marknadsskäl? Vi kan förstås genast bestämma oss för att kunderna inte vet vilka krav de ska ställa på exempelvis ett hållbart skogsbruk. Men jag tycker att många företag har något att lära av mobiltelefontillverkarnas läxa, när Apple tog fram Iphone. Innan dess hade unga tjejers önskemål om snygg design avfärdats med argument som att teknikerna visste bäst vilka funktioner en telefon ska ha. Vi vet alla hur det gick med det.

Om det var så att diskussionen om skogen var konstruktiv och respektfull med intellektuell spänst skulle jag inte se något behov av att föra in marknaden. Men så är inte fallet, och vad har vi då att förlora?

Billerud Korsnäs skyller på massaveden

Massavedskostnaderna sätter press på förpackningstillverkaren Billerud Korsnäs. Budskapet när resultatet för tredje kvartalet presenteras är att försäljningsutvecklingen är god inom alla affärsområden och att den svaga svenska kronan gör att valutaeffekterna blir goda. Resultatet hade blivit bättre om inte massavedskostnaderna hade varit så höga.

Under det senaste årets besvärliga läge i skogen, då det i tur och ordning varit för blött, för mycket snö eller för torrt för att få ut tillräckligt mycket virke, är det just Billerud Korsnäs som i tydligaste ordalag påtalat problemen med detta – och att det kostar pengar.

Råvarukostnaden har gått upp för alla virkesförbrukande bolag men när halvårsresultaten presenterades var vinsterna för flera av dem skyhöga ändå. Betalningsförmågan för virket över tid är också mycket bättre för bruken än för sågverken. Kommer vi att se fler bolag med lönsamhetsproblem, eller är det speciellt för Billerud Korsnäs? Det får vi veta inom de närmaste veckorna när fler bolag presenterar sina rapporter. Men det speciella för Billerud Korsnäs är att bolaget inte äger så mycket egen skog som SCA, Holmen eller Stora Enso gör.

Nu finns pågående aktiviteter för att stärka råvarubasen – den inhemska och importen, sade koncernchef Petra Einarsson vid press- och analytikerträffen som hölls i samband med att rapporten presenterades. Hur det ska gå till återstår dock att se.

Billerud Korsnäs är delägare i Bergvik Skog, som ska dela upp sin skog mellan ägarna. Redan för ett år sedan var det högst tveksamt om Billerud Korsnäs har råd att köpa tillbaka sin skog. Vad som tillkommit därefter är att investeringen i en ny kartongmaskin i Gruvön blir mycket dyrare än beräknat. Om Billerud Korsnäs vill säkra mer råvara är det fel väg att släppa den skog som finns i Bergvik. Men bolaget verkar inte ha något val. Budskapet från koncernledningen är att Billerud Korsnäs inte tänker behålla skogen som finns inom Bergvik Skog. Samtidigt måste råvarutillgången säkras. Helst vill bolaget hitta en partner som äger – eller kanske deläger – skogen, men som ger Billerud Korsnäs tillgång till virket.

Inför nästa kvartal spår Billerud Korsnäs fortsatt stark efterfrågan, men mer begränsade möjligheter till ytterligare prisökningar på produkterna. Massavedkostnaderna väntas stiga.

Billerud Korsnäs Q3 2018    
Nettoomsättningen6054 miljoner kronor (5 544)
Justerat rörelseresultat540 miljoner kronor (717)
Justerad rörelsemarginal9 procent (13)

Priserna pressas i Kina och Nordafrika

Nu pressas trävarupriserna i Kina och Nordafrika. Toppen på konjunkturcykeln kan ha passerats.

När Norra skogsägarna presenterar sitt resultat för årets första åtta månader är rörelseresultatet 104 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 31 miljoner kronor för motsvarande period ifjol. Perioden har präglats av goda priser och hög efterfrågan på såväl sågade trävaror som massaved till massaindustrin. Men nu syns en avmattning på de för Norra viktiga marknaderna i Kina respektive Nordafrika.

– Det är bra och höga priser fortfarande, men antingen har vi passerat toppen prismässigt eller så är det en tillfällig platå innan det går upp igen, säger Erik Eliasson som är marknadschef på Norra skogsägarna.

Handelskriget med USA har lett till en oro i Kina.

– Det har dämpat hela den kinesiska marknaden, säger Pär Lärkeryd som är vd för Norra.

Det har varit en stadig prisuppgång på sågade trävaror i Kina under lång tid, men nu har lagernivåerna stigit och priserna sjunkit.

Konkurrens från Ryssland

Samtidigt har Ryssland ökat sin marknadsandel i Kina. I Ryssland finns mycket trävaror att hämta och Kina importerar den allra största volymen därifrån. Den starka kinesiska efterfrågan har de senaste åren drivit fram investeringar i sågverksindustrin i östra Ryssland, samt en högre avverkningsnivå i Rysslands östra regioner. Under 2017 var den totala avverkningen i Ryssland 190 miljoner kubikmeter, vilket var sex procent högre än 2016, skriver det amerikanska nyhetsbrevet Wood Resource Quarterly. Från 2013 till 2017 har avverkningsvolymerna i östra Ryssland ökat med 30 procent.

Till det kommer ett fördelaktigt valutaläge för de ryska sågverken.

– Den ryska valutan är svag och det betyder att ryska trävaror är billigare och då har ryska trävaror tagit marknadsandelar i Kina, säger Erik Eliasson.

Besvärligt i Nordafrika

Nordafrika är en annan viktig marknad för Norra skogsägarnas trävaror. Till Kina går mycket granträvaror och till Nordafrika går främst furuträvaror, men en försvagning i Kina påverkar ändå Nordafrika.

– När egyptierna hör att kineserna vill sänka priserna, då vill de också göra det. Det är mycket psykologi och det är förväntan om framtiden som styr, säger Pär Lärkeryd.

På övriga marknader, såsom Europa och USA, är efterfrågan på trävaror fortsatt hög. Men en dämpad efterfrågan i Kina kan påverka även på dessa marknader.

– Blir det segt i Kina hamnar mer volymer i Europa, säger Erik Eliasson.

Exporten av barrträvaror 2017 - totalt drygt 13 milj m3.  
sågade och hyvlade barrträvaror
Afrika2 176 000 m3
Kina878 000 m3
Totalt13 110 000 m3
varav sågade furuträvaror
Afrika1 902 000 m3
Totalt4 880 000 m3

Källa: SCB/Skogsindustrierna

Om viljan av att vilja missuppfatta

”Att avverka eller låta stå – hur kan skogens målkonflikt lösas?” Det var rubriken när Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi bjöd in till presentationen av en ny rapport som miljökonsulten Magnus Nilsson gjort. Rapporten heter ”Skydda lagom” och jämför kostnaderna för ett minskat virkesuttag med klimat- och miljönyttan som fås genom att undanta skog från avverkning.

Det var mycket folk samlat i Rosenbads konferenscenter, inte bara de särskilt inbjudna som fått läsa rapporten i förväg och som skulle få tillfälle att kommentera den.

Jag såg fram emot att få höra rapportens slutsatser, kommentarerna och diskussionen efteråt. Att det var så mycket folk på plats kunde ju inte annat än tolkas som att intresset för skogen är stort – vilket måste ses som något positivt.

Men rapporten var förvirrande och diskussionen under de två timmarna i Rosenbad blev stundtals extremt hetsig och ilsken och jag blev inte ett dugg klokare. Debatten fortsatte i ungefär samma anda efteråt, på bland annat Twitter.

Vad som gör mig nedslagen är att det så uppenbart finns en vilja att missförstå och missuppfatta varandra – från  båda sidor. Det är extremt improduktivt och jag kan inte se att någon vinner något på det. Dessutom är jag övertygad om att det är demoraliserande.